Djamel Allam, tazrawt n taṣukt tanesbaɣurt

Timlilit taɣelnawt

Djamel Allam, tazrawt n taṣukt tanesbaɣurt

CRLCA, ussan n 12 et 13 cṭember 2023

Tizlit d taṣukt n tẓuri i yessidiren i lebda telqey, tahuski d yiḥulfan i d-tessakay deg umdan, ssidiren-tt i teɣzi n wakud. Tettarra acennay-ameskar-is d ameɣlal. Argu, Ur ttru, Mi ara d-yuɣal, lḥu akked tiyiḍ, ur ttmettatent ara. Djamel Allam yessenṭeq-itent-id deg yimelyan n yimawen, ɣas akken llan wid ur negzi la tutlayt, la anamek. Yal anaẓur yella deg-s ddkir yesdukkulen iɣerfan, yesseɣlayen tilisa, ittekksen amgirred s wawal-is, s wanyaten-is, s yimruines, s umwiwel-is neɣ s tserqemt-is. Tiṣekwa n tẓuri d lɣella n tehregt, n tudert, n tikci, n yiḥulfan d tirmitin yeggten. D agemmuḍ n leqdic deg tẓuri, neɣ d wayen id-yesnulfa i d-ijebbden wi ara t-iwalin.

Mi aɣ-yeǧǧa, ugar n ukkuẓ n yiseggasen aya tura (15 cṭember 2018), Djamel Allam yeǧǧa-d taṣukt n wazal n 12 n tkalasin i d-yersen i uzɣan ussnan am « lwert ara t-id-ismektayen » (Aït Menguellet). Ad yili wawal ɣef unaẓur i yesqedcen tagtutlayt d abaɣur. Yettikki deg tasuta tis snat n yicennayen izzayriyen s teqbaylit i as-yefkan tudert tamaynut i tezlit tamaziɣt s umata, s yiɣunab imaynuten i d-yeswan deg tatrara i tt-yerran d tameɣradant. Lwelha yessefk ad tezzi s wudem ussnan ɣer zeddi gar yiman amensay aqbayli akked wayen i d-yewwi seg utaram, tisekkiwin n uẓawan folk, jazz d pop akked wanyaten d yiẓawanen n cceɛbi d ṛṛay. Aɣanib n Djamel Allam yezmer ad yili d asentel n tesleḍt deg tussna n uẓawan akken ad d-binent tulmisinines tigerdelsanin akked umyikcem deg yiẓawanen.

Timlilit taɣelnawt ɣef umahil n Djamel Allam d tagnit i tezrawt n tezlatin-is s yiswiren n tesleḍt yemgarraden, imi tizlit tettuneḥsab d asentel anaẓuran n tezrawt, maca daɣen d taẓuri n « yiman » (Karel Teige, 2005). Am yal taẓuri, ur tettmaga ara berra i tɣara talsant d tɣara tanmettit, i wumi tessefk tezrawt tasenmettit. Imi tizlit daɣen d « tasekla tuzzigt » (J.-M. Bretagne, 1995), ihi tesra daɣen i tezrawt taseklant. Taṣukt n Djamel Allam, am yal taṣukt n uẓawan ideg myikcament taɣulin, tewjed i tezrawt s tmuɣliwin yemgaraden, nnig n tussna n uẓawan, tasekla d tussnametti, yezmer ad yili fell-as unadi deg tesnalmudt, tasnilest, tasnilesmettit, tasnesɣelt tasnilsant, tasnalmudmettit. Anadi yezmer ad yekcem deg-s uṣeḍru n unaẓur ɣef usayes, d aswir-nniḍen n usnulfu.

Ad yili daɣen wawal ɣef wudmawen-nniḍen n unaẓur, imi tizlatin-is d « isinaryuten i yisura iwezzlanen » (Abderahmane Bouguermouh). Mi yekcem ɣer umaḍal n ssinima, Djamel Allam yekkes-d amkan-is ama sdat neɣ deffir lkamirat. Iẓawanen n yisura i yura, zemren ad ilin d annar n tesleḍt deg tussna n uẓawan, akken daɣen timlilin i yurar, deg mraw d sin n yisura. Asaru-ines awezzlan, Banc public, yezmer ad yili d asentel n uzɣan deg taɣult n ssinima. Adeg i d-tefka taṣukt-ines i uskasi gar tezlit, ssinima, tasekla d tẓuriwin-nniḍen, yezmer daɣen ad yili d tagnit n udiwenni gar yimnadiyen.

Asemmas n unadi deg tutlayt d yidles n tmaziɣt iger-d tiɣri i yinelmaden n duktura, wid issurfen i duktura, i yal anagmay i yebɣan ad d sumren taywalt tussnant, ɣef usentel-a, ɣer temlilit-a ara yilin d tamezwarut akk ɣef Djamel Allam d taṣukt-is.

Tizlit :

  • Aɣanib d yiẓawanen : Tizrawin n tussna n uẓawan d tesnaɣreft-tamẓawant.
  • Timeɣredt d umgired : Tutlayin, iẓawanen d yidiwenniyen.
  • Udmawen n taṣukt tanesbaɣurt.
  • Amek d wacu ara nesselmed deg taṣukt n Djamel Allam ?
  • Iḍrisen i yecna : Tasleḍt s tmuɣliwin yemgaraden.
  • Aṣeḍru ɣef usayes : Urar, inaw d usnulfu.

Ssinima :

  • Tarmit tasinimatugrafit : Timsal n wurar-is deg yisura.
  • « Banc public » : Azɣan n usaru awezzlan.

Tizlit d ssinima :

  • Seg tezlatin ɣer yiẓawanen n yisura : D acu-t(en) wassaɣ(en) ?
  • Tigensas n udiwenni gar tezlit d ssinima.