Amezgun amaziγ akked tserwest

Timlilit taɣelnawt

Amezgun amaziγ akked tserwest: tisemras d yicqirwen imagiyen

CRLCA, 13-14 tuber 2024

S umata, ad d-nebder yiwen seg yiferdisen n wassaγ i d-yettilin gar tewsit taseklant akked tayeḍ, neγ gar tsekla akked tẓuri-nniḍen i nettsemmi s tmiḍrant « adaptation: taserwest » i yettwasnen deg wannar n umezgun aladγa win n ssinima. Akken ad nzger i wassaγ iγef i d-tewwi tmiḍrant-agi γer temsalt n tmekdit/tarmekdit n uḍris aγbalu, neγ abeddel-is. Sumren-d yimaẓrayen abeddel-is s tmiḍrant « tafeltira : transécriture» (Gardiès, 1998) i d-yessuqulen ugar anamek n udiwenni n tirawit (idlisen n tesreṭ), yessumur-d tigawin i yebnan γef ukala akked unamek. I usqerdec n temsalt n tfeltira deg wannar n umezgun, nheyya-d timlilit taγelnawt ara yerren lwelha γer temsalt n uzgar seg umezgun agraγlan, neγ kra n uγbalu aseklan neγ anaẓuran, γer umezgun amaziγ.

Timlilit-a, tella-d ilmend n usenfar n unadi i yettkemmilen deg Usemmas n unadi deg tutlayt d yidles n tmaziɣt (CRLCA) γef tfeltira deg neγ gar tsekla akked tẓuriwin timaziγin, ad d-yili deg tfaska tagraγlant n umezgun n Bgayet. Iswi-is d asqerdec n temsal i icudden γer umezgun amaziγ, aqbur akked umiran, yekka-d seg umezgun agraγlan, neγ kra n uḍris-nniḍen, seg yiḍrisen-is akked tgensas-nsen deg tmeskal-nsen timaziγin i yemgaraden, akked tmezgunin tinmaḍanin i yemgaraden akked tdukliwin tidelsanin.

S wudem alqayan, tamsalt-a ad aγ-d-sken amek i nezmer ad nuγal seg tira γer tayeḍ war ma nezgel tigemmi tamaziγt d wayen yerzan amdan, adeg, tikli, d wayen swayes i yettamen (i d-yettbanen deg tsinugrafit) d wayen i icudden γer yidles amaziγ. Ilaq ad d-tili tesleḍt n wassaγ gar uḍris aγbalu akked uḍris imserwes deg yisental d yinumak imnemgalen i yellan deg snat n tγessiwin tinmettiyin i yemgaraden deg yidles, mbaεadent deg wadeg. Amgired-a i yeǧǧan taserwest ad d-tili d aḥric agejdan deg temlilit-a. Yessefk daγen ad nerr lwelha γer tarrayt swayes i d-yettili uzerrer γef umseflid uzzig i yettmeslayen tutlayt n tceqquft-nni i d-yettwasrewsen.  

Asqerdec-a ad aγ-yeǧǧ ad nissin ugar iẓuran n umezgun d yimeskaren imaziγen i yettwattun neγ ur nettwassen ara nezzeh. Amezgun-nni i izerreren neγ i yellan s timmad-is yettwazerrer s umezgun amaḍlan s ukala n tserwest.

Ihi ilaq ad d-nesmekti d akken taserwest _akken i d-ttwehhin γur-s waṭas n yimawalen imuzzigen_ d tarrayt n tuγalin neγ n ubeddel n leqdic aseklan seg tewsit γer tayeḍ (amedya n tuγalin seg wungal γer umezgun). Leqdic-a yeqreb γer unamek asmuggan (dramatisation), i yebnan γef yigburen isiwlanen, i yellan d imekda, i yettemgiriden tikwal, tettbeddil taγessa seg uẓar, aladγa deg tuγalin γer wanaw n umezgun i yemgaraden (timenniwt). S wakka, amedya, yettuserwas wungal γer umezgun neγ γer ugḍil. S ubrid-agi n ubeddel asensγal i yettuγal wungal d idiwenniyen (yettemgiriden γef uγbalu), dγa d tigawin tinmezgunin, daγen ideg ttuseqdacen wallalen d yiferdisen n usisen amezgunan (imbiwlen, tugniwin, aẓawan …) (Parvis, 2009: 69-70).

Tamukrist ara tesqerdec temlilit-agi, ad tezzi γef yisteqsiyen igejdanen:

    • Amek i d-ttbanen yiḍrisen yettwasrewsen (ttwasneflin) tmagit tamaziγt?

    • Imi akala-a yettili-d s tutlayt tamaziɣt, yettwehhi γer kra n uzayez, ihi d acu n tarrayt i yettaǧǧan amsuγel, amserwas n uḍris neγ amseḍru n tmezgunt ad d-yefren tifukas i izerreren γef yimazzanen?

    • Wissen ma tezmer tafeltira/tserwest ad tesnerni tutlayt tamaziγt ad tt-teqqen γer tilawt n usayes amaḍlan?    

Iswi n temlilit-agi, d anadi deg yifarisen inmezgunen s tenfalit tmaziγt i d-yeskanayen tisemras n tserwest seg umezgun amaḍlan, i yesɛan assaγ  akked tgemmi tadelsant tamaziγt.

Ulac amedya icuban umaru n umezgun Terence Afer (198 avant JC – 159 avant JC) i yellan gar yimezwura deg umaḍal i yesmersen taserwest umezgun mi i yella deg tmurt n Lyunan (Rregrig) (160 SSΣ), Anda i d-yerra iḍrisen n umezgun arumani, yules-asen-d tira γer tegrigit, yessawaḍ syes tamagit tadelsant n tmurt ideg i d-yekker (Rum). Daγen, nezmer ad d-nebder Muḥya i iεewlen i yismawen imeqqranen n umezgun amaḍlan (Molière, Bertolt Brecht, Jean-Paul Sartre, Luigi Pirandello…) s unadi γef tṣekkiwin tidṛamiyin akken ad tent-id-yerr i uzayez amaziγ s tutlayt-is i wumi isemma “tafellaḥit”. Nnig n tutlayt, lebγi-is i usnerni n temsalt tadramit akked tẓuri-is deg uglam n yiwudam-is ilmend n uzayez ara ten-iwalin amzun akken d inaṣliyin, ayen i t-yeǧǧan ad yesbedd lsas amezwaru i lebni n umezgun s tenfalit taqbaylit. Leqdicat-a d igemmaḍ n umseḍfer n wakud akked tedyanin timazrayin i d-yettawin γef tidet n wudem n tmetti d wayen i icudden γur-s ama d iḥulfan neγ d tikta i yettbeddilen, i yettnernin deg umdan seg wadeg γer wayeḍ neγ seg tallit γer tayeḍ.

Deg temlilit-agi, imnadiyen deg tutlayt d yidles amaziγ akked tzuṛi tinmezgunt d yimsaduren n umezgun ttwanecden γer uḥettec (usteqsi) γef wadeg n tmagit tadelsant tamaziγt deg tigawt n tfeltira/tserwest deg yifarisen inmezgunen n tmaziγt yeqnen dγa γer umezgun agraγlan akked yiḍrisen iγbula-nniḍen.

  • Tamsalt n umezgun s tenfalit tamaziγt i d-yekkan seg tezgertira/tserwest tettuneḥsab d amsiweḍ n tmagit taγelnawt.
  • Anadi ɣef wamek i d-yella unerni n yiḍrisen n umezgun s tenfalit tamaziɣt i d-yettwasrewsen.
  • Asbeyyen n wazal n usnulfu deg tserwest, i yettuneḥsaben d tawsit seg tarrayin n tira tasnulfant, ur nettuneḥsab ara d takerḍa taseklant.
  • Anadi γef wamek ad d-yili userwes deg umezgun war ma neǧǧa tulmisin n tmagit.
  • Asissen n yigumaḍ i yesεan azal deg unadi usnan γef tfeltira/taserwest deg umezgun amaziγ, akked usumer n yiberdan imaynuten i usnerni n unadi-a deg wannar-agi s tririt n lwelha γer tulmisin timaziγin i yettaǧǧan ad d-tili tmuγli tulmist γer umezgun amaziγ deg tmurt n lezzayer
  1. Timiḍranin tigejdanin: taserwest, tafeltira (tezgertira), tasuqilt…
  2. Amsami gar tugniwin tinmezgunin i yesεan tulmisin timaziγin, i d-yettwasrewsen seg umezgun agraγlan (Muḥya…);
  3. Amsami deg yinaw n umezgun amaziγ i d-yettwasrewsen seg yinekmaren isnilsanen atraren (tangawt, tiẓrisγelt…);
  4. Tifukas n tserwest n yiḍrisen n umezgun amaziγ seg umezgun agraγlan (imedyaten yettwafernen);
  5. Tafeltira/taserwest akked tgemmi tadelsant tamaziγt.
  6. Taserwest deg umezgun amaziγ: aẓar akked unerni.
  • Ait Ahmed, M. (2013). Masques berbères et théâtre maghrébin. L’Harmattan.
  • Fragonara, A. (2016). La pratique de l’adaptation : Approches sémio-linguistique et cognitive.    Thèse de doctorat. Sous la direction de André Petitjean. Université de Lorraine.
  • Gaudreault, A., & Marion, P. (1998). Transécriture et médiatique narrative : l’enjeu de l’intermédialité. Dans A., Gaudreault et T. Groensteen (dirs.). La transécriture pour une théorie de l’adaptation. Nota Bene.
  • Lefebvre, P., & Ostiguy, P. (1978). L’adaptation théâtrale au Québec. Jeu, (9), pp. 32–47.
  • Pavis, P. (2009). Dictionnaire du théâtre, (F. Michel Khettar, Trad.), Bibliothèque El Fikr El Djadid.
  • Ricœur, P. (2004). Sur la traduction. Bayard.
  • Azemz n termest n yigzulen: 05 yulyu 2024.
  • Abeyyen n uqbal: ad d-yili 10 seg yulyu 2024.
  • Taywalin ilaq ad ttwaznent s talɣa n umagrad i izemren ad d-yettwasiẓreg : uqbel 15 ctember 2024.
  • Azemz n uwekked n wahil: 20 ctember 2024.
  • Azemz n usenṣeb n temlilit: 13 akked  14 ctember 2024.
  •   Asumer n ugzul n taywalt ad yettwazen γer tansa colloquetheatre2@crlca.dz
  •   Asumer ad d-yili s talγa n ugzul deg yiwen n usebtar deg-s ilaq ad d-yebder :
    •   Azwel n taywalt ;
    •   Agus n unadi ;
    •   Asteqsi n unadi ;
    •   Ifernen n tarrayt akked teẓri ;
    •   Tamukrist akked turdiwin ;
    •   Semmus n wawalen igejdanen ;
    •   Tadrirawt tanammalt (05 n teγbula)
  •   Amaru n usumer ilaq ad d-yebder isallen-a :
    •   Isem akked tnekwa ;
    •   Aswir ;
    •   Tawuri ;
    •   Tansa tiliktrunit akked wuṭṭun n tilifun.
  •   Yal taywalt ilaq ad d-tili deg yiwen gar yigusa n temlilit.
  •   Iεeggalen ara yekkin deg taywalt ur ttεeddin ara sin, tanusi ad d-tili kan i yiwen.
  •   Taywalt tezmer ad d-tili s tutlayt tamaziγt, taεrabt, tafransist neγ taglizit.
  •   Tanusi ad d-tili kan i wid ara yekkin seg lwilayat-nniḍen ur nelli ara seg Bgayet.
  •   iḍrisen n temlilit ad d-ttwasiẓergen.
  •   Imagraden ur ilaq ara ad ilin ttwasiẓergen-d yakan s wudem akadimi unṣib. S tferket n uɣanib d yimeslugan teɣbula (APA, 7e tiẓrigt) n tesɣunt n CRLCA (wali tansa n web n CRLCA).
  • Dr. HAMBLI Asma
  • Dr. MEDJEDOUB Kamal

Pr. Tidjet Mustapha, CRLCA
Pr. Cheniki Ahmed, université de Annaba
Pr. Salhi Mohand Akli, université de Tizi Ouzou
Pr. Ahouari-Idri Nadia, université de Béjaïa
Pr. Tassadit Yacine, EHESS
Pr. Yelles Mourad, INALCO
Pr. Kenzi Azzedine, université de Tizi Ouzou
Dr. Benaicha Leila, ISMAS
Dr. Hayat Bennadji, CRLCA
Dr. Saou Nabil, CRLCA.
Dr. Hambli Asma, université de Mila
Dr. Kaci Fadila, université de Béjaïa.
Dr. Medjedoub Kamal, CRLCA.
Dr. Rekad Djilali, CRLCA.
Dr. Sabbah Lina, CRLCA.
Dr. Lamri Wahid, CRLCA.
Dr. Rahmani Atmane, CRLCA.